Det är inte så lätt att hålla i sina pengar och det här med att spara är inget som jag tycker är särskilt roligt men det ställer ju till en massa problem med tanke på att jag inte har råd med hyran den här månaden och det är ju naturligtvis inte så bra men nu är de som det är och jag måste fokusera på att lösa problemet istället för att gråta över spilld mjölk för det hjälper ju liksom inte. Men jag har en ide och det är att sälja mina guldsmycken till guldbrev AB som ju är ett företag som köper guld och jag tror nog att jag kommer att få mycket pengar för mina guldsmycken vilket jag uppskattar väldigt mycket och med de pengar som jag får för mina guldsmycken så kan jag betala hyran och förhoppningsvis kanske jag får lite pengar över till och med.

Jag är milt sagt irriterad just nu, sur och irriterad. På mängd olika saker egentligen men kanske främst på att det ska vara så infernaliskt svårt och tidskrävande att hitta företag, i vart fall om det ska vara ett bra företag som gör bra jobb och verkligen går att lita på hela vägen. De är nämligen inte så vanliga som många tycks tro. Eller ja nu kan det förstås mycket väl vara så att det är jag som har fel här, den saken utesluter jag faktiskt inte. Det är nämligen min absoluta övertygelse att man i möjligaste mån ska ha ett öppet sinne och vara fri från alla fördomar. Transparens och öppna processer är otroligt viktigt för mig och jag försöker att genomgående och i varje led implementera rakt igenom dynamiska modeller. Nu är det inte så lätt alla gånger eftersom det ofta finns en viss tröghet inbyggd i alla system men utifrån de begränsningar vi har att verka inom så tycker jag det här är ett helt och hållet rimligt förhållningssätt.

Jag överväger just nu att köpa upp mig på ett helt batteri nya fast begagnade möbler (nya för mig alltså). Det är nämligen så att jag helt har tröttnat på de grejer som jag har för tillfället. Jag trivs inte alls med dem längre. Det känns fel och rentav besvärande skulle jag vilja säga och jag står faktiskt snart inte ut längre. Ett tag var jag förstås inne på att köpa helt nya prylar, jag blev helt enkelt förförd av de glättiga bilderna och tjusiga montagen i en rad exklusiva inredningsmagasin. Men efter att ha räknat på vad en sådan uppsättning, en sådan som jag först blev sugen på skulle kunna komma att kosta insåg jag att begagnat är den enda och rätta vägen om jag inte vill ruinera mig totalt. Total och komplett ruin är jag av uppenbara skäl mindre sugen på i dagsläget. Rent generellt har jag alltid ansett att total ruin är något mindre bra och det är alltså därför jag väljer att avstå.

Jag har hört av flera av varandra oberoende källor att SMS Guld just nu betalar alldeles förträffliga priser för byrålådsguld om man nu har sådant liggande. Det har faktiskt jag. Inte några större mängder, det kommer knappast bli pengar till en ny bil eller så men ändå. Lite pengar kan det mycket väl bli, jag vågar visserligen inte ge mig på någon gissning för tillfället men några sköna tusenlappar handlar det nog om. Pengar som jag definitivt skulle kunna ha användning för, det vet jag ju med bestämdhet. Kanske skulle jag kunna mig lite mer av något som jag känner att jag har för lite av i dagsläget eller något. Jag är ganska säker på att jag har vid det här laget, det borde i varje ligga till på det viset. Eller det kan ju förstås ha ändrats till… ja åt båda möjliga hållen, det går liksom inte att utesluta något scenario bara så där utan vidare.

Jag vet inte vad det är men allting känns så segt och tråkigt just nu. Allting är bara så jämngrått och strävt. Det känns hela tiden som att jag inte får någonting gjort över huvud taget, inte ens inom seo hosting. Och när jag väl får något gjort går fruktansvärt långsamt och är väldigt jobbigt. Helt otroligt jobbigt till och med. Även de enklaste saker tar hur lång tid som helst för mig. Jag tror faktiskt att jag håller på att bli galen eller något. Det bara får inte fortsätta på det här viset länge till, då bli jag förmodligen knäpp. Något som jag gärna undviker i det längsta. Fast det är ju som så mycket ytterst osäkert. Hur det går med det här alltså menar jag. Utgången är som sagt, med risk för att vara tjatig och undermålig som skribent, högst oklar. Men jag hade liksom inte så mycket annat val här under rådande omständigheter.

Nu har jag handlat på nätet igen och det var ju inte så bra. Jag har ju lovat mig själv att inte handla något mer den här månaden men jag såg en massa fina profilprodukter och då kunde jag inte hålla mig från att köpa dom och det var väldigt billigt också. Men egentligen är det ju inte bra att det kostar pengar att köpa en massa grejer hela tiden utan ett annat problem är ju att det tar en massa plats också och jag har en ganska liten lägenhet och då får man ju inte plats med så mycket saker och jag skulle till exempel inte kunna köpa mer kläder eftersom det är överfullt i min garderob nu och faktum är att hela lägenheten är översvämmad så jag blir nog tvungen att sälja lite saker snart så att jag får lite mer plats här hemma och lite extrapengar är ju aldrig fel.

Det är inte lätt att hitta lediga jobb dessa dagar. Inte om man ställer lite krav på sitt framtida jobb som jag faktiskt gör. Jag tar inte vilket jobb som helst, så är det bara. Det ska man inte göra heller. Men det kan också hända att jag siktar lite väl högt här. Den tanken har slagit mig ett flertal gånger på senare tid. Att jag ställer alltför höga krav och att jag kanske måste släppa lite på mina må hända rigida principer om jag någonsin ska få ett nytt jobb. Sådant här är alltid svårt bara. Jag menar vilken nivå ska jag lägga mig på. Om vi nu antar att jag måste sänka mina krav alltså. Hur långt måste jag sjunka, vilka krav måste jag släppa helt och så vidare. Det är inte lätt på något sätt. Jag kommer aldrig gå med på några förnedrande saker bara för ett jobb. Aldrig, då svälter jag hellre.

Jag har funderat mycket och länge på en sak den senaste tiden. Ansiktslyft. Ja, jag funderar faktiskt på att göra ett sådant. Eller jag tror att jag vill det i varje fall. Det är svårt att bestämma sig, det är ju inte som att gå och köpa en liter mjölk direkt det här. Ett sådant ingrepp kostar en hel del pengar och jag kommer att tvingas gå runt med bandage och stygn en längre tid. Det är inte saker man tar lätt på alltså. Vissa gör det i och för sig och låter dyra läkare slica dem i ansiktet oftare än de äter middag. Sådan är inte jag, jag faktiskt aldrig låtit göra något kosmetiskt ingrepp över huvud taget förut. Jag tror faktiskt inte jag ens känner någon som har gjort det nu när jag tänker efter lite. Jag antar att man ska vara lite försiktigt när det gäller sådana här saker, inte bara rusa rakt in liksom. Då finns alltid risken att man ångrar sig.

Svaret på de riktigt stora frågorna här i livet är aldrig enkelt. Eller det borde i varje fall inte vara det. Principer i alla ära men om inte vågar omvärdera eller utmana dem någon gång så är det i ärlighetens namn inte mycket värda. Allting är nämligen inte svart och vitt, det är inte som att sväva mellan liv och död och svaret på alla nödvändiga frågor är defibrillator. Jag har två vänner, även fast jag känt den ena dem längre, som varit tillsammans i ganska många år nu. Hur som helst kommer jag ihåg diskussioner jag fört med dem om förhållanden och otrohet och sådant. För det mesta var båda rörande överens om att om någon av dem var otrogen så skulle förhållandet vara slut där och då. Jag tyckte alltid att det var en sund princip. Men på senare tid har jag börjat undra. Ponera att man varit tillsammans med en person väldigt länge är jag inte säker på att man kan döma så. Bara för principens skull liksom.